SV
I skarp kontrast till den idylliska bilden av svensk natur beståendes av ändlösa granskogar är landskapet på Gotland istället kargt, vindpinat och dominerat av låg vegetation, som för tankarna till en nordisk savann. Denna kontrast återspeglas även i öns arkitektur som domineras av byggnader av kalksten, tegel och betong. Trä används främst för takkonstruktioner och snickerier.
Tomten ligger på öns östra sida, några hundra meter från Östersjön. Omgiven av öppna fält och jordbruksmark, ligger de befintliga byggnaderna grupperade kring en lummig trädgård med äppelträd som ger karaktären av en dold oas. Arkitekturen på tomten består av ett befintligt sommarhus med en yta på 70 kvm och tre mindre volymer som huvudsakligen används som gästhus, verkstäder och förråd.
Gården har varit i familjens ägo över tre generationer och har stark känslomässig och historisk betydelse. Huvudbyggnaden är välskött och funktionell men har ett spartanskt program och ett begränsat antal gästrum.
Vår beställare, en familj med två barn, har ofta gäster över och antalet besökare växer snabbt under de varma sommarmånaderna. Istället för en utbyggnad av huvudbyggnaden söktes alternativa sätt att tillföra de funktioner som fattades. De lokala bestämmelserna tillät ett gästhus med ett fotavtryck motsvarande hälften av bostadshusets yta – ca 35 kvm.
Detta resulterade i ett program som tillgodoser de funktioner som saknas: badrum med dusch, tvättstuga, bastu, åtta nya sovplatser och ett litet pentry. De nya funktionerna är inte bara till för de tillfälligt boende i gästhuset utan för alla på gården, och blir därmed en sorts semipublik byggnad i mikroskala. Utifrån detta har huset utformats så att varje funktion nås både inifrån och utifrån huset. Det kompakta vardagsrummet domineras av ett stort fönster som ger huset en egen identitet och ramar in de omgivande ängarna.
ENG
In stark contrast to the idyllic image of Swedish nature made up of endless spruce forests, the landscape of Gotland is barren, wind-beaten and dominated by low vegetation, resembling a nordic savannah. By extension, this contrast to the mainland is represented in the architecture of the island aswell.
The Falu Red timber cottages are here (almost) nowhere to be found. More common building materials are limestone, brick and concrete. Wood is mainly used for roof structures and carpentry.
The plot is situated on the eastern side of the island, a few hundred meters from the shoreline to the Baltic Sea. The dwelling is built around a lush garden, surrounded by open fields and farmlands, giving it a serene beauty and the character of a hidden oasis. The existing architecture consists of a main house with a 70sqm footprint and three smaller volumes, mainly used as temporary guesthouses, workshops and storage.
The dwelling has a strong emotional and historical meaning for the client, having been in the possession of the family for three generations. Although well maintained and functional, the main house is sparse with minimal utility spaces and a limited number of guest rooms.
Our client (a family with two children) enjoy having guests over and the number of temporary inhabitants can grow quickly during the warmer summer months. Instead of an extension of the main house, the focus was to find alternative ways of adding the needed functions to the site. The local regulations allowed for a guesthouse with a maximum footprint half that of the main house – 35 sqm.
This resulted in a request for a new guesthouse which would provide for the missing functions: bathroom with a shower, laundry space, sauna, eight new guest beds and a small kitchenette. This dense and unconventional program was the starting point for the project. The new functions serve not only the temporary residents of the guesthouse, but all momentary inhabitants of the site, becoming a sort of semi-public building in micro scale. For this reason, the layout of the house permits each function to be reached both from within and from outside the house. The compact central living space has a large window framing the flatlands, giving the house its own character and sense of place – independent of the surrounding volumes on site.
